SPDY & HTTP

Dessa två är protokoll som har till syfte att skicka datainnehåll över webben. Det protokoll som används i nuet är http. Det är mycket populär protokoll som är uppskattad av it tekniker när de vill felsöka via Telnet eller andra liknande program. Och den nya tekniken SPDY (uttalas Speedy) som är mycket snabbare. När tillexempel Google Chrome testades i en labb med bägge protokollen, i SPDY test reducerades upp till 64 % av uppladdnings tid jämfört med http. De gör man med hjälp av bland annat komprimerad data och enklare sändnings format.

Google, som står för en stor del av all trafik på internet, är självklart stora förespråkare av att minska storleken på den data som skickas.

Men detta, kommer att göras på bekostnad av de gamla protokollen så som HTTP, FTP, IRC och liknande, som alla har gemensamt att de kan skickas i okomprimerad klartext. Som tekniker, så är detta någonting som kan användas vid felsökning, där man kan göra en grundläggande felsökning via en mjukvara som Netcat eller Telnet. 

Därför är det så klart lite ledsamt om vi förlorar möjligheten till detta, samtidigt som det är spännande med ny teknik!

Källor

http://downloadsquad.switched.com/2009/11/12/google-speed-up-web-chrome-os-with-spdy/

http://www.chromium.org/spdy/spdy-whitepaper

http://lincolnloop.com/blog/what-is-spdy/

Tack Joakim Lindell, för ämnet!

Routingsprotokoll

RIP vs OSPF

 Dessa protokoll funkar på olika sätt, men syftet är den samma. Nämligen att ta reda på olika IP adresser och hålla sig informerad samt uppdatera sin routingstabell. Vi ska dela upp routingsprotokollen i två delar, link state och distance vector. Samt vi ska jämföra RIP och OSPF.

Distance vektor

RIP

RIP har två versioner, den förta versionen är en av dom fösta routingsprotokoll. Version 1 stöddes inte av subnätting, där av kom behovet att uppgradera till version 2. Distance vector kännetecknas av antal hop routrar man har till slut destinationen.

Egenskap

·       Varje 30 sekunder sänds hela routingtabellen

·       Metric är antalhopp

·       Max antal hopp 15   

Link state

OSPF 

Är en link state protokoll som är dominerande och mycket populär routingsprotokoll. OSPF konfigureras i areor och är grannbenägen dvs måste ha kännedom om sin omgivning och alla grannroutrar.

Egenskap

·            Metric bandwidth

·            Areor

·            DR och BDR val

·            Administrativ distans 110

källor

http://www.routeralley.com/ra/docs/rip.pdf

http://www.dnlab.se/pdf/OSPF.pdf

http://www.cisco.com/en/US/tech/tk365/technologies_tech_note09186a0080094195.shtml

Distance vector vs Link state

I förra veckan så sa jag att att vi skulle prata om olika routingprotokoll, det kommer vi att göra nästa vecka. Vi måste först nämna dom två olika routingprotokolls system.

Istället för att konfigurera varje router för hand i ett större nät som har kanske mer än hundra routrar så används routingsprotokoll. Det finns två olika sorters routingsprotokoll, distance vector och link state vektor protocol.

Distance vector: använder sig av bellman-ford algoritm, om man ger en enkel förklaring så skickar routern till det hopp som är billigast. Den bryr sig ej om hur långt det kommer att ta för paketet att komma till slut destinationen. Dessutom känner routern enbart sina grannar.

Link state: algoritmen för denna metod heter dijkstra algoritmen. Dess metod är att använda kortast vägen till destination. Routrarna vet här till skillnad från distance vector hela routvägen. 

 Källor

http://en.wikibooks.org/wiki/Communication_Networks/Routing

http://www.informit.com/library/content.aspx?b=CCNP_Studies_Routing&seqNum=22

http://en.wikibooks.org/wiki/Communication_Networks/Routing

http://en.wikipedia.org/wiki/Dijkstra%27s_algorithm

http://en.wikipedia.org/wiki/Bellman%E2%80%93Ford_algorithm

Statiskt vs dynamisk konfiguration

Routings alternative 

Ifall nätet skall funka måste routrarna vara konfigurerade. Man kan göra det på två sätt. Statiskt används enbart i mindre nät eller i speciella routrar och det innebär att man konfigurerar varje router. Om nätet är stort så kan det innebära problem. Att nämligen skriva in samma saker hundratals gånger om, i bästa fall om inte mer beroende på hur stort nätet är. Då kan arbetet bli ineffektivt och jobbigt, för hur roligt man än tycker så vill man inte använda statiskt konfiguration och skriva allt för hand ifall nätet är stort.

I större nät används dynamisk konfiguration. Vilket innebär att routrarna följer olika routing protokoll. När det är dynamiskt konfiguration så lär sig routrarna olika vägval och IP adresser inom loppet av sekunder. 

Varför vill man då använda statiskt konfiguration överhuvudtaget om dynamiskt konfiguration är så bra? 

Jo, när man tillexempel vill skydda en router av säkerhetsskäl då är det utmärkt idé att tillämpa statiskt konfiguration.

I nästa vecka ska vi ta itu med olika routingsprotokoll

Källor

http://cciepursuit.wordpress.com/2007/07/09/the-administrative-distance-of-a-static-route-pointed-to-an-interface-is-not-zero/

http://www.i-1.nl/blog/?p=193

http://www.cbtnuggets.com/?gclid=COi4zLnF1boCFcF4cAodxAUAvA

Broadcast domain vs collision domain

Har vi en hubb med antal portar, och pluggar man in datorer i dom interfacet så vet vi att en dator kan skicka eller ta emot åt gången. Därför har ett sådant nät 1 collision domain.

För att lösa problemet, för vem vill vänta på alla andra datorer för att få tillgång av nätet. Där av föddes switchen, men varje port i switchen är sin egen collision domain. Och swithar har många portar tillexempel 24 portar som tillskillnad från hubben kan skicka i full duplex dvs kan skicka och ta emot samtidigt.

broadcast domain är när två datorer i samma nät vill kommunicera skickas arp meddelanden, arpen är ett sätt för datorn att ta reda på destinations mac adress. Då svarar den datorn som man vill kommunicera med, med sin mac adress. Varje LAN nät har 1 broadcast domain. För att nätet inte ska flödda med broadcast meddelanden så har man routen som oftast kommer in mellan två nät. Routern stoppar all broadcast för att det inte blir för segt.

4 olika collison domains  i dom svarta cirklarna
mellan switcharna har vi 2 collision domain
mellan routerarna i dom röda cirklarna har vi två broadcast domain

Källor
http://www.techiwarehouse.com/engine/89429d86/Understanding-Collision-and-Broadcast-Domains
http://www.cbtnuggets.com/?gclid=CLPU-uWlxLoCFXR6cAodhiMAhQ