fredag 6 december 2013

IPv4 Snart slut på adresser

IPv4


Idag känner de flesta till IP adresser, men som version 4. IANA som är organisationen som har för uppgift att dela ut IP adresser, när de dela ut adresser generös så viste man inte att det skulle komma en dag då dessa adresser skulle ta slut. För vem skulle kunna förutspå för 30 år sedan att nästan alla skulle ha datorer, eller att våra mobiltelefoner skulle få tillgång till internet och därför behöva IP adress. Många av den nya tekniken kan koppla upp sig till internet och därför kommer att behöva någon form av id. För att vi inte ska ta slut på IP adresserna används en teknik som kallas NAT och PAT. Tekniken gör det möjligt att man har en publik IP adress som enligt IANA är giltigt adress som kan gå ut på nätet. NAT/PAT översätter lokala nätet som är reserverade och privata IP adresser som inte får användas som de publika.



Lösningen på denna problematik heter IPv6.

Källa
https://blog.commtouch.com/cafe/data-and-research/ipv4-and-the-1st-of-feb-2011-understanding-what-has-changed-and-why-ipv6-is-closer/
http://en.wikipedia.org/wiki/IPv4_address_exhaustion

fredag 29 november 2013

SPDY & HTTP

Dessa två är protokoll som har till syfte att skicka datainnehåll över webben. Det protokoll som används i nuet är http. Det är mycket populär protokoll som är uppskattad av it tekniker när de vill felsöka via Telnet eller andra liknande program. Och den nya tekniken SPDY (uttalas Speedy) som är mycket snabbare. När tillexempel Google Chrome testades i en labb med bägge protokollen, i SPDY test reducerades upp till 64 % av uppladdnings tid jämfört med http. De gör man med hjälp av bland annat komprimerad data och enklare sändnings format.



Google, som står för en stor del av all trafik på internet, är självklart stora förespråkare av att minska storleken på den data som skickas.
Men detta, kommer att göras på bekostnad av de gamla protokollen så som HTTP, FTP, IRC och liknande, som alla har gemensamt att de kan skickas i okomprimerad klartext. Som tekniker, så är detta någonting som kan användas vid felsökning, där man kan göra en grundläggande felsökning via en mjukvara som Netcat eller Telnet. 

Därför är det så klart lite ledsamt om vi förlorar möjligheten till detta, samtidigt som det är spännande med ny teknik!

Källor

Tack Joakim Lindell, för ämnet!

fredag 22 november 2013

Routingsprotokoll

RIP vs OSPF


 Dessa protokoll funkar på olika sätt, men syftet är den samma. Nämligen att ta reda på olika IP adresser och hålla sig informerad samt uppdatera sin routingstabell. Vi ska dela upp routingsprotokollen i två delar, link state och distance vector. Samt vi ska jämföra RIP och OSPF.

Distance vektor

RIP

RIP har två versioner, den förta versionen är en av dom fösta routingsprotokoll. Version 1 stöddes inte av subnätting, där av kom behovet att uppgradera till version 2. Distance vector kännetecknas av antal hop routrar man har till slut destinationen.

Egenskap
·       Varje 30 sekunder sänds hela routingtabellen
·       Metric är antalhopp
·       Max antal hopp 15   

Link state

OSPF 

Är en link state protokoll som är dominerande och mycket populär routingsprotokoll. OSPF konfigureras i areor och är grannbenägen dvs måste ha kännedom om sin omgivning och alla grannroutrar.

Egenskap
·            Metric bandwidth
·            Areor
·            DR och BDR val

·            Administrativ distans 110

källor


fredag 15 november 2013

Distance vector vs Link state

I förra veckan så sa jag att att vi skulle prata om olika routingprotokoll, det kommer vi att göra nästa vecka. Vi måste först nämna dom två olika routingprotokolls system.

Istället för att konfigurera varje router för hand i ett större nät som har kanske mer än hundra routrar så används routingsprotokoll. Det finns två olika sorters routingsprotokoll, distance vector och link state vektor protocol.

Distance vector: använder sig av bellman-ford algoritm, om man ger en enkel förklaring så skickar routern till det hopp som är billigast. Den bryr sig ej om hur långt det kommer att ta för paketet att komma till slut destinationen. Dessutom känner routern enbart sina grannar.


Link state: algoritmen för denna metod heter dijkstra algoritmen. Dess metod är att använda kortast vägen till destination. Routrarna vet här till skillnad från distance vector hela routvägen. 

 Källor

fredag 8 november 2013

Statiskt vs dynamisk konfiguration

Routings alternative 

Ifall nätet skall funka måste routrarna vara konfigurerade. Man kan göra det på två sätt. Statiskt används enbart i mindre nät eller i speciella routrar och det innebär att man konfigurerar varje router. Om nätet är stort så kan det innebära problem. Att nämligen skriva in samma saker hundratals gånger om, i bästa fall om inte mer beroende på hur stort nätet är. Då kan arbetet bli ineffektivt och jobbigt, för hur roligt man än tycker så vill man inte använda statiskt konfiguration och skriva allt för hand ifall nätet är stort.



I större nät används dynamisk konfiguration. Vilket innebär att routrarna följer olika routing protokoll. När det är dynamiskt konfiguration så lär sig routrarna olika vägval och IP adresser inom loppet av sekunder. 



Varför vill man då använda statiskt konfiguration överhuvudtaget om dynamiskt konfiguration är så bra? 
Jo, när man tillexempel vill skydda en router av säkerhetsskäl då är det utmärkt idé att tillämpa statiskt konfiguration.

I nästa vecka ska vi ta itu med olika routingsprotokoll

Källor